..Igår hände något som jag blev glatt överraskad över att få se.. Var ute och gick en liten runda på eftermiddagen med hundarna längs en grusväg. Efter att genomfört lite koppelträning så släppte jag hundarna lösa för att få springa sig.. Längre bort så får jag syn på två duvor som sitter längs kanten och tänkte då snabbt att äntligen får vi ett guld läge att träna Dacke och se vad Sharpe får för sig att göra när han ser fåglarna. Så när vi började närma oss fåglarna kallade jag in Dacke och bad honom gå fot och Sharpe gick fritt följ runt om oss. Sen var ögonblicket där, hundarna fick syn på fåglarna.

Dacke blev ganska triggad av att se fåglarna på så nära håll utan att få springa fram för att utforska samt jaga upp dem, men efter ett par korrigeringar så höll han sig fint vid min sida. Men han tyckte det var oerhört jobbigt och frustrerande (märktes på hans kroppsrörelser) Men han yttrade inte ett pip ifrån sig alls under tiden som fåglarna var framför oss eller vid sidan.  Han uppförde sig väldigt väl och var lyhörd.  Efter en stund så släppet jag på fotpositionen och hade lite fritt följ istället vilket som funkade mycket bra . Så fort som jag uppmärksammade att fåglarna blev för stor lockelse så korrigerade jag honom, han inföll sig snabbt vid sidan om mig igen och visade klart och tydligt att han förstod mitt budskap.

Sen har vi den nya stjärnan Sharpe… När han fick syn på fåglarna första gången stannade han upp och bara synade dem när de gick där i små cirklar och pickade i marken.  Sen efter en liten stund så gick han lite närmare satte sig och bara kollade på dem. Efter någon minut så tyckte fåglarna att vi var lite närgångna så de flaxade till och förflytta sig några meter längre fram på vägen..  Och så här höll fåglarna på en bra stund tills de till slut gav upp och flög iväg helt och hållet.  Han var så lugn och stabil under detta lilla ’testet’,  duvorna kunde gå ganska nära honom när han satt och tittade på dem. Samtidigt som han visade ett stort intresse av fåglarna klarade han sig verkligen att hålla sig i skinnet och uppföra sig. Denna valpen är som sin syster en riktig guldstjärna!  

Vi fortsatte våran lilla promenad en bit till och svängde av in mot skogen lite.. När vi sedan vände för att gå samma väg tillbaka så satt till min förvåning duvorna på samma ställe igen! Så där fick vi ytligare ett träningstillfälle.  Måste berömma mina hundar de var väldigt duktiga på att vara lugna och passiva när jag stannade upp ganska nära duvorna. Känslan jag hade när vi var på väg hemåt efter denna händelse gjorde mig på ett mycket gott humör och oerhört stolt..

 

Syns kanske lite dåligt men de två gråa prickarna längre fram är duvorna som sedan höll oss sällskap en bit på promenaden..(första mötet)

 

Full koll på fåglarna... (första mötet)

Sharpe pendlade mellan att ha koll på fåglarna & att komma in till mig för att checka av.

 

 

Såhär gick vi mot slutet, fåglarna först, sen Sharpe, Dacke och sist jag med kameran så klart ;)