teamalcatazz

Det är inte alltid så lätt att få två hundar till ett bra foto men Med lite vilja och tålamod så går allt... Sista veckorna nu så har vi inte tränat så mycket apportering utan mest tränat på kontakt och vardagslydnad. 

Men så fort som snön försvinner börjar träningen på allvar!! Då är det Klockan och linjetag som ska tränas och nötas.. C-prov i juni för Sharpe och Rally tävlingar för Dacke. 
Jag har påtalat det innan att det är bättre med fem minuter varje dag än en timme i veckan.. Vilket jag fortfarande tror på och håller fast samtidigt så tror jag även att det kan vara viktigt för unghundar att inte "träna sönder" dem heller. Att variera sina träningsmoment Ingen blir lycklig av att få göra samma sak hela tiden.. varken vi eller dom. Sharpe har där emot fått tränat lite linjetag (försöker få honom att öka längden!)  Vilket har gått jätte bra. Sen att det är mössa och vantar han hämtat spelar inte så stor roll han springer i 110 dit och 110 hem,. Dacke har fått tränat på snurrar och hopp över hinder.. UA!! 

Det är en sådan underbar känsla när den träning man gör går framåt, men alltid lika bittert när man får ett bakslag. När jag började rida så fick jag lära mig ett talesätt som jag fortfarande går efter.. 
"Det är först när du ramlat av 100 gånger som du vet om du ska fortsätta rida eller sluta.."
Man kan inte ge upp helt bara för att det skiter sig ibland.. Idag har vi långpromenad på schemat, kaffet är snart upp drucket och hundarna är fulla av energi från nattens vila så termobyxor på och ut i snövädret..