teamalcatazz

En novell om besöket hos Dr mullvad…

Kategori: Allmänt

Under förmiddagen åkte jag in till stan med Sharpe för att ta ett drop-in besök hos Dr mullvad. Bilresan in gick super bra, Sharpe satt så lugnt och stilla på sin sida av buren. Väl framme hos veterinären så tänkte jag att han skulle få kissa innan vi gick in, men sickenblås.. Jag tycker det är ganska komiskt detta med valpar som ska utföra sina behov på annan ’mark’. I nio fall av tio när jag är ute med Sharpe så kissar han nästan ALDRIG någon annan stans än här hemma. Han håller sig alltså hela rundan som vi går för att sedan komma tillbaka hem hit för att utföra sina behov..  Men gav honom ett försök i alla fall till att kunna kissa, men det hade han inte något intresse av.  Så vi gick in, anmälde oss att vi var här och sen satte vi oss i väntrummet och väntade på våran tur.. Det var inte så mycket folk eller hundar när vi kom dit men efter att vi suttit några minuter så small det till. Himmel och pankaka vad folk, hundar och katter det kom (tur att vi kom dit som vi gjorde), Sharpe visade stort intresse för omgivningen inspekterade det som rörde sig, mellan varven vände han sig mot mig, duttade på mitt ben och viftade på svansen lite extra. Tror nog han själv tyckte att det var roligt att vara där bland allt folk samt att han tyckte nog att han var duktigt (vilket han absolut var!).

När vi satt där och väntade så var det var en hund som kom fram till oss. Den andra hunden var kopplad i ett flexikoppel och ägaren hade tydligen glömt att hunden kan gå linan ut, UTAN att han märker det… så på två röda var den andra hunden framme vid oss… Sharpe tyckte bara det var roligt, men jag blev lite irriterad så knuffade bort den andra hunden och tittade lite surt på ägaren.. Till min förvåning (eller inte!) så bara flinade han och gick vidare.. Anledningen till att jag blev lite irriterad på den andra ägaren var för att jag tycker man kan ha lite koll på sitt djur när man är på ett sådant ställe. Skulle det hända att hunden visar intresse och går fram till någon annan utan att man hinner reagera, så tycker jag att man kan tillägga ett ”OJ, förlåt!” istället för att flina! Jag är så trött på KORKADE hundägare som INTE har vett och etikett innanför pannbenet… Suck…

I alla fall när det väl blev våran tur så följde Sharpe snällt med mig i kopplet fram till vågen… Han fattade dock inte att han skulle gå på den utan tyckte att det räcker väl med framtassarna bara… När han väl var på vågen så landade han på 11 kg. Och djurvårdaren sa det var en rejäl valp det, 11 kg.. Jag tänkte tyst för mig själv ”-Jaa, det är ju inte någon liten Chihuahua jag har i kopplet”. Sen kom vi in till rummet där vi skulle få vänta en stund till innan veterinären skulle komma och ge sprutan.
Djurvårdaren sa då till mig att:
 ’han verkar inte vara så rädd för detta..’
’Nä och tur är det sa jag… Jag har haft samma tur med min andra hund hemma igen av dom visar någon rädsla för att åka till veterinären…’
minuterarna innan veterinären kom tyckte nog jag var med dryga än vad Sharpe tyckte. Jag var ju även lite nojig över att han skulle kissa inne. Han hade fullt upp med att kolla in omgivningen och försöka lukta på ALLA dofterna han kunde hitta. Sen efter att han luktat lite så slog av han sin motor la sig vid mina fötter och låg där tills veterinären kom in.

 

Inte för att framstå som skrytsam nu, men vilket beröm jag fick av veterinären.. hon blev helt såld på honom.. hon tyckte han var helt underbar och jätte fin både i kropp och päls.. Hon skojade med mig och sa

- Gud så söt han är, det gör väl inget om han följer med mig hem istället?
- Jo det gör det svarade jag snabbt jag vill inte bli av med min lilla Sharpe.
-Nä jag förstår det svarade veterinären, vilket underbar valp du har.

Sharpe gick igenom hennes snabb undersökning och sa inte ett ljud när sprutan kom. Att stå uppe på bordet var inte heller några problem han tyckte bara det var spännande. Svansen gick som en propeller på honom hela tiden.  Jag kunde inte låta bli att skryta lite om min valp som är så unik så berättade lite snabbt om hans föräldrar och veterinären svarade då att:
 - Vad roligt för dig lila valpen, tänk vad fåglar du kommer få hämta..

Jag måste medge att jag verkligen sög åt mig av allt beröm hon gav honom..  Så jag tror jag var lika glad som Sharpe när vi gick ut där ifrån rummet.  Väl framme vid receptionen så skulle jag betala för besöket och fick då en kvinna med hennes två barn bakom mig. Släppte kopplet och påsarna som jag fick av veterinären för att ta fram plånboken och samtidigt som jag pratar med hon som sitter på andra sidan disken så hör jag hur mamman och barnen börjar prata om min hund och frågade hu gammal han är. Efter att jag svarade henne på frågan så hör jag hur hon står och säger: ”-Gud så söt han är, oj oj oj, vilket söt liten valp, jaa lilla valpen, lilla lilla valpen..” måste medge att jag till slut tänkte men snälla människa ge dig. Självfallet så blev Sharpe intresserad av vad dom höll på med när de pratade sådär till honom så han vände sig mot dom och viftade på sin svans och då gick de fram till honom och hälsade på honom klappade och pratade med honom och en av hennes söner försökte lära honom vacker tass.. (För att tillägga hände allt detta under tiden som jag försökte betala för besöket) så jag tröttnade lite till slut så jag sa till Sharpe att nu räcker det och avvisade honom ifrån dom och då först fattade mamman vinken att oj vi kanske inte fick…

Folk får gärna hälsa på mina hundar MEN så vitt jag har lärt mig så ska man ALLLTID fråga om man får.. jag menar det är inte undra på att det inte går att träna vissa saker i detta landet då dessa människor finns.. jag har gjort detta med Dacke många gånger nämligen att han INTE ska få hälsa på alla han möter men lik förbannat finns det människor som bara går fram säger ”får jag hälsa?” och innan jag hinner svara är de hos hunden.. Som sagt folk får gärna hälsa och andra hundar med men jag har lärt mig att man frågar och ber om ursäkt IFALL något blir 'fel'.. Men tydligen så är det inte alla som är uppfostrade på det sättet.

”Det finns bara en bokstav för personer som du… Och det är U!”

Annars så gick besöket som sagt U.A. Ska bli roligt och se hur det går med Dacke om ett par vekor när det är dags för hans besök hos Dr Mullvad... 

Sharpe i väntrummet.. 

Ensamhetsträning..

Kategori: Allmänt

Har haft en del ensamhets träning med hundarna och måste säga att till min förvåning så går det oerhört bra! (peppar peppar!) De klarar att vara själva ett par timmar utan att riva rummet.. Vi har även passat på att dela lite på hundarna från varandra.. För ett par dagar sedan och under kvällens gång så tränade vi hundarna på att vara utestängda i köket medans vi satt i vardagsrummet.  Dacke och Sharpe turades om att vara med oss i vardagsrummet. Så när den ena av dem var inne hos oss var den andra själv ute i köket. Även här i denna situationen så fann sig hundarna väldigt bra. Detta är självklart väldigt lätt för Dacke då han är van sedan tidigare.  Sharpe hanterade med situationen bra, tror han har börjat förstå att det inte lönar sig att gnälla för det är ingen som kommer tillbaka om han inte är tyst..  

Vissa kanske tycker att hunden alltid ska vara med i alla situationer.. Men jag tycker det är rätt skönt att kunna stänga av dem ifrån vissa rum ibland.. Hundar är flockdjur och vill helst vara med ibland oss. Men i vissa situationer så är det rätt bra om man tränat hunden på att vara ifrån sin flock lite. Det kan vara att man till exempel  får besök av någon som är livrädd för hundar.. Då är det för mig en självklar sak att hundarna inte behöver vara i samma rum , utan de får så snällt vänta i ”sitt rum” de behöver ju som sagt inte alltid vara med i centrum samt hälsa på alla.  Jag tror även att dessa övningarna skapar en bra grund till passivitet ifrån oss människor. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så tycker jag det är viktigt att till exempel kunna lämna den andra hemma eller binda den vid en stolpe medans jag går iväg och gör något annat osv.

Tänk vad veckorna går… Imorgon är det dags för mig och Sharpe att åka in till stan för ett besök hos Dr. Mullvad..  uppföljning kommer! 
 
 

Spontant duvtest under promenaden..

Kategori: Allmänt

..Igår hände något som jag blev glatt överraskad över att få se.. Var ute och gick en liten runda på eftermiddagen med hundarna längs en grusväg. Efter att genomfört lite koppelträning så släppte jag hundarna lösa för att få springa sig.. Längre bort så får jag syn på två duvor som sitter längs kanten och tänkte då snabbt att äntligen får vi ett guld läge att träna Dacke och se vad Sharpe får för sig att göra när han ser fåglarna. Så när vi började närma oss fåglarna kallade jag in Dacke och bad honom gå fot och Sharpe gick fritt följ runt om oss. Sen var ögonblicket där, hundarna fick syn på fåglarna.

Dacke blev ganska triggad av att se fåglarna på så nära håll utan att få springa fram för att utforska samt jaga upp dem, men efter ett par korrigeringar så höll han sig fint vid min sida. Men han tyckte det var oerhört jobbigt och frustrerande (märktes på hans kroppsrörelser) Men han yttrade inte ett pip ifrån sig alls under tiden som fåglarna var framför oss eller vid sidan.  Han uppförde sig väldigt väl och var lyhörd.  Efter en stund så släppet jag på fotpositionen och hade lite fritt följ istället vilket som funkade mycket bra . Så fort som jag uppmärksammade att fåglarna blev för stor lockelse så korrigerade jag honom, han inföll sig snabbt vid sidan om mig igen och visade klart och tydligt att han förstod mitt budskap.

Sen har vi den nya stjärnan Sharpe… När han fick syn på fåglarna första gången stannade han upp och bara synade dem när de gick där i små cirklar och pickade i marken.  Sen efter en liten stund så gick han lite närmare satte sig och bara kollade på dem. Efter någon minut så tyckte fåglarna att vi var lite närgångna så de flaxade till och förflytta sig några meter längre fram på vägen..  Och så här höll fåglarna på en bra stund tills de till slut gav upp och flög iväg helt och hållet.  Han var så lugn och stabil under detta lilla ’testet’,  duvorna kunde gå ganska nära honom när han satt och tittade på dem. Samtidigt som han visade ett stort intresse av fåglarna klarade han sig verkligen att hålla sig i skinnet och uppföra sig. Denna valpen är som sin syster en riktig guldstjärna!  

Vi fortsatte våran lilla promenad en bit till och svängde av in mot skogen lite.. När vi sedan vände för att gå samma väg tillbaka så satt till min förvåning duvorna på samma ställe igen! Så där fick vi ytligare ett träningstillfälle.  Måste berömma mina hundar de var väldigt duktiga på att vara lugna och passiva när jag stannade upp ganska nära duvorna. Känslan jag hade när vi var på väg hemåt efter denna händelse gjorde mig på ett mycket gott humör och oerhört stolt..

 



Syns kanske lite dåligt men de två gråa prickarna längre fram är duvorna som sedan höll oss sällskap en bit på promenaden..(första mötet)
 

Full koll på fåglarna... (första mötet)


Sharpe pendlade mellan att ha koll på fåglarna & att komma in till mig för att checka av.

 
 
Såhär gick vi mot slutet, fåglarna först, sen Sharpe, Dacke och sist jag med kameran så klart ;) 

"Meningen var att jag skulle uppföra mig.."

Kategori: Allmänt

 
"MEN!!!"

 
"..Det fanns alldeles för många andra alternativ…" 
 
 
 
 

Hundar hjärta skogen är lika med SANT!

Kategori: Allmänt

Var ute på förmiddagen med hundarna och gick en liten runda.. Gick upp mot skogen och när vi väl kom dit så släppte jag dom löse och bara vandrade in i skogen.. Viken fart de hade! Dacke var som värsta leoparden medans Sharpe hade fullt upp i att ha koll vart Dacke sprang samt lukta på alla kottar stenar kvistar och grenar, för att inte tala om att gnaga på alla pinnar han hittade..  Efter att de fått utforska området några minuter så vände vi tillbaka hem och hundarna var så nöjda! Slocknade direkt när vi kom hem i sina sängar.. 

Gårdagen var förresten så oerhört lyckad… Sharpe var jätte duktig på att vara passiv och titta på medans vi tränade med de andra hundarna och Dacke var med super duktig både på rallyt och passiviteten Det var en sådan lyckad kväll igår! :)) Det enda som Sharpe hade svårt för var när han var bunden i kopplet.. Men satt han i bilen var han tyst som en mus och bara kollade på oss. Får träna lite på att lämna honom bunden. Han tyckte inte alls det var roligt när jag stod över koppellängden ifrån honom.. Det var som om han menade att ”HALLÅ!!! Du glömde mig här borta!!” :))   Samtidigt är detta en 11 veckors valp så klart de tycker synd om sig själva! Dacke har varit likadan.. Men det är aldrig för sent/tidigt att öva… Allt handlar bara om att det blir i måttliga mängder…
 
”Bättre med fem minuter varje dag, än en timme i veckan..”
 


Pinnar är livet!!

Här framhävs hans långa ben hyfsat bra!
 
 
 
Måste ha koll på vart Dacke tog vägen! 

Liten blir stor..

Kategori: Allmänt

Kan inte fatta det… Sharpe är redan uppe i 9,4 kg nu och börjar få sin vuxen päls, han har som små ulltussar på sidorna där valpfjunet håller på att släppa.  Benen har stuckigt iväg av en rasande fart, han ser så rolig ut när kroppen är liten och kort men benen är långa.. Precis så var det med Dacke när han var liten, det första man la märkte till som ändrades var benlängden.  Det ljusa börjar även försvinna lite i Sharpes päls och han börjar bli mer ”guldig” nu (så söt).

Det märks även på honom att han börjar tycka att trädgården är rätt tråkigt… Han vill ut och utforska världen, så har börjat ta lite korta promenader både ensamma och med varandra. Jag tycker det är rätt viktigt att träna hundarna var och en då och då. Även om de har roligast tillsammans så kan det vara skönt och behövligt både för dom och mig att bara vara ute utan den andra hunden. Jag har träffat många hundmänniskor som säger att de måste ta med sig den andra hunden med för den klarar inte av att vara själv . ”De” kallar det för svartsjuka, jag kallar det för separationsångest och det problemet vill jag absolut inte ha hos mina. Jag vill ha självständiga hundar som klarar av att vara ensamma och koppla av utan att den andra är där.  Givetvis är detta svårt och jobbigt nu då Sharpe är så liten men vi har gjort lite små övningar där vi ”särat” på dom och aktiverat dom en och en. Och de fixar det utan problem..

Senare i eftermiddag så ska vi besöka mormor samt åka till klubben för att Sharpe ska få träna passivitet och Dacke rallylydnad! :))




Skönaste sovställningen ever… 

Finns det hjärterum...

Kategori: Allmänt


Denna helgen har varit fullspäckad av massa familjemys och arbete för min del (vilket som varit positivt för husse och valpen då de skapat en närmare relation), det är alltid lika underbart när man kommer hem från att varit borta, denna glädjen de visar är helt oslagbart! Både Dacke och Sharpe är som två kokta makaroner och viftar från nosen enda ut i svansspetsen <3

Vi har även haft miljöträning DELUX i helgen!! En hel del bilåkning, aktivering i störtregn, varit på äventyr i mosskogen och ÅSKA!! (usch).  Trots kraftiga läten av åskan så visade Sharpe inte någon rädsla, han reagerade och tittade sedan på Dacke som var lugnet själv(mycket gott föredöme!). Han börjar även vänja sig vid timmerbilarna som åker förbi vårat hus dagligen. Alcatazz (hundgården) börjar även inte vara så jobbigt att vara i längre, jag ”råkade” nämligen få nog av honom i fredags… Han var helt hopplös, skrek/skällde i ett. Spelade inte någon roll om han såg mig eller ej, så jag kunde inte hålla mig till slut utan vände mig mot honom och betonade verkligen att han skulle hålla tyst och sluta med dumheterna… Så tro det eller ej men efter det blev han tyst och var en lång stund efter hans utbrott. Så efter att visat mitt missnöje så har han uppfört sig där inne (ljudmässigt i alla fall). Där emot så har han vant en vana från sin älskade mor… GRÄVA!! Hahaha han är för rolig… Lämnade de själva i Alcatazz (hundgården) en vända idag då jag cyklade till apoteket för att köpa avmaskningsmedel (redan dags nu när de blir 11 veckor, nästa vecka är det besök hos Dr. Mullvad som gäller) och när jag kom hem för at släppa ut dom så hade han grävt i gruset fått fram marktäcksduken under och dragit i den och lekt med.. Som tur var för min del, så sprang han fram till duken och busade med den när jag var vid den för att skrapa tillbaka gruset igen. Så lyckades ta honom på bar gärning och kunde fya honom. Vilken min han fick, hans ögon tittade på mig som att ”aha oops, förlåt! Trodde jag fick leka med den.” Sen kom fram till mig igen och pussade mig i ansiktet ungefär som om ”du är väl inte arg??”.
Nu i eftermiddag så ska vi ha lite kloklippning och vardagslydnad. Det är så roligt när han fattar mitt budskap och försöker göra det som jag ber honom om. Det som han dock har svårast för är ligg, ibland fattar han, men andra gånger så bara glor på min hand och hoppar upp med tassarna för att döda den (söta hund!) Så dags att sätta fart! 


.

Så finns det stjärterum...

Underbara valptid :))

Kategori: Allmänt

Tänk vilken vardag den lilla har.. Ett liv just nu fyllt av lek/bus, mat/’godis’, sällskap, massa sömn, lite träning och en familj som älskar honom<3  Det är så underbart när vi är ute och han får göra sina behov, leka och utforska omvärlden. Ni skulle bara veta vad roligt det är med långa grässtrån eller bollar som rullar. Jag måste skryta lite över lilla valpen… Han är så duktig! För att bara varit hos oss sen i söndags så har han verkligen anammat mycket av det som vi försöker lära honom. Han finner sig väldigt bra till situationen och våran vardag här hemma (kanske att det är för Dacke är så gott exempel? Monkey see, monkey do.)

Valpsången vi hade i bilen har förresten tvärslutat. Vi åkte en liten vända ner till sjön igår då det var så fint väder. Han pep lite när jag hoppade in i bilen med efter att jag bad honom lägga av så sa han inte ett pip, varken dit eller hem.  Har även testat honom lite när bilen varit parkerad på tomten. Lämnat honom i bilen själv, gått iväg och tränat lite rallylydnad med Dacke (då har vi varit utom synhåll för Sharpe), men inte någon sång då heller.. Den känslan man får när valpar/hundarna gör som man vill att de ska göra är oslagbar (känner mig så stolt)!

Även att få titta i munnen är inga problem nu, han öppnar  utan problem sin mun så jag får titta  på tänderna osv utan att han försöker fly eller ’bita’.  Där emot så tycker han verkligen inte om hundgården… Han går gärna in i den och är gärna där men om dörren stängs och hundarna där inne ensamma så dröjer det några minuter innan Sharpe får ångest och börjar föra oljud. Så detta är något som vi får träna lite på, vill ju kunna ha honom i hundgården med. Dacke tyckte dock inte heller om hundgården i början, förstår inte varför egentligen. Men han hade ett litet personlighetsryck just då, efter att träffat många andra hundar som uppförde sig som vildar (monkey see monkey do!) Fast med lite tålamod och träning så slutade han ’gråta’ och tycka synd om sig själv där inne och trivs nu istället väldigt bra där. Så skam den som ger sig, ingenting är ju omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid..

Dacke och Sharpe :))

Dacke har gått och lagt sig i Sharpes valpsäng, någon storlek för liten men tydligen är den mysigare ;)




Cowabunga!!

Kategori: Allmänt

Livet som Sharpe är nog ganska så underhållande, det märks att Dacke inte är van över att ha en liten hund här hemma nu.. För så fort vi busar lite med Dacke så är Sharpe där och springer mellan hans ben och vill vara med, detta resulterar i att Dacke mer eller mindre stuttsar som en liten gasell för att inte trampa på honom, haha!

 

Dacke och Sharpe har väldigt bra samspel mellan varandra, de bjuder gärna upp till lek men kan utan problem vara passiva och verkligen koppla av.. Vi tog en biltur igår där Sharpe fick sitta bak i buren för första gången, Sharpe uppskattade nog inte lika mycket som Dacke att åka där bak (eller om det var radion han försökte sjunga med i?) I alla fall så hade vi inte valpsång hela tiden utan han tystnade emellanåt efter att fått några hyssningar till sig.. Dacke var som vanligt satt och tittade ut på allt som passerade precis som om han var på city sightseeing.  Ska bli roligt och se hur länge han kommer att sjunga sin valpsång för oss i bilen..


Passade även på att ha lite ’omvårdnad’ igår på kvällen. Kloklippning, kolla munnen och öronrengöring stod på schemat.  Båda framtassarna gick utan några större problem(han ryckte lite i dem men inget mer) sen när jag skulle ta de bakre så tyckte han att jag var för seg och ville det skulle vara färdigt. Tyvärr för honom så har han fått en väldigt envis matte/husse som INTE! ger sig utan att fått det vi begär. Så efter att han demonstretat lite så gav han ganska snabbt upp och fann sig i situationen. Öronen var inga problem han låg gärna på sidan och myste. Sen kom vi till munnen, jag fick/får gärna titta på tänderna när jag lyfter på läpparna men när jag ber honom att gapa för att kunna titta i munhålan, så går det inte så bra. Precis som majoriteten av valpar tycker han det är väldigt obehagligt och gör allt han kan för att komma undan (valpar i ett nötskal). Men sickenblås för Sharpe, jag segrade till slut och när han slutade att både försöka åla sig ifrån mig och låta så kom godis belöningen..

Sharpe är i full gång att hoppa efter Dacke som leker med bollen..

Team Alcatazz !

Kategori: Allmänt

Då var den nya medlemmen till Alcatazz hemkommen.. Han är en golden retriever hane  som heter Aim High Tofts Chase men kallas för Sharpe.. Tillsammans bor vi i småland med en annan hane som heter Dacke och är en 'flabrador' (flatcoated/labrador). Tillsammans bildar vi då Team Alcatazz..

Med Dacke brukar köra lite apportering vilket han fullkomligt ÄLSKAR! Är så roligt när man kan berika en hund (m.a.o. att de får göra det som de är avlade frånbörjan att göra). Vi har även gått lite olika kurser bland annat, agility, vardagslydnad & våran absoluta favorit, rallylydnad! (vilket vi ska börja tävla i NKL nu i juli).. Känns oerhört bra, Dacke är den bästa första hunden man kan önska sig. Han är väldigt duktig, lyhörd och gör allt för att jag ska bli glad. Så tror att vi kommer bli ett bra par på tävlingsbanorna. Gäller bara att finslipa lite på vänster och rätta positioner..

Med Sharpe så kommer vi att satsa på apporteringen först och främst men även lite vardags lydnad så klart. Vi har ett mål att starta i Jaktprov. Han är en väldigt underbar valp, han är redan rätt så lyhörd och väldigt snabb lärd. Tror att vi kommer bli ett toppen bra par ihop både i jakten och på apellplanen.

Första mötet här hemma mellan Dacke och Sharpe gick bra, dock tyckte Sharpe att Dacke var lite ivrig och var så väldigt stor! Så när Dacke närmade sig för fort eller gick för snabbt på honom så skällde han till eller skrek.. Medans då Dacke först inte fatta vad han gjorde som orsakade Sharpes läten, men efter en liten stund så började han visa respekt och gav Sharpe det utrymmet som han behövde. Isen mellan dom släppte mer och mer under kvällen och leken blev mer och mer populär från dem båda.

Efter första natten hemma hos oss (som fungerade helt utan problem, ingen separations ångest här inte!) Så var Sharpe och Dacke som ler och långhalm. De leker och busar med allt de kommer åt.. När vi är ute så går det av bara farten.. De har verkligen hittat varandra och verkar verkligen trivas ihop med.
Så nu har jag startat denna bloggen för att kunna dokumentera om vårat nya äventyr ihop som team Alcatazz..